Jag ska inte ta åt mig för stor del av äran, men ändå en liten bit. Det var ungefär ett år sedan, under ett besök hos min kära mor, som jag konstaterade att tiderna förändrats. På bara några år hade hon blivit väldigt gammal, inte i huvudet men i kroppen. Hon kunde inte riktigt se över hemmet på det sätt hon tidigare kunnat och som jag vet att hon vill. Det tärde på henne och det var jobbigt för mig att bevittna. Jag föreslog att vi skulle börja titta på professionell hemstädning.
Det var en uppförsbacke direkt och det var väntat. Tanken behövde förstås landa hos henne först och det hade jag full respekt för. Jag tänkte att jag kunde yppa idén om hemstädning ungefär en gång i veckan och se hur den togs emot hos henne. Sakta men säkert började samtalsämnet välkomnas. Hon satte sig inte på tvären eller bytte samtalsämne så fort hemstädning togs upp.
När hon till och med börjat inse de potentiellt stora fördelarna med att ha professionell hemstädning var det kostnaden som satte stopp. Hon var övertygad om att hon skulle bli ruinerad av att betala den kostanden varje månad. Som tur var hade jag undersökt saken på förhand och så var faktiskt inte fallet, inte alls. Eftersom hon var en äldre kvinna i behov av hemstädning för att hon själv inte klarade av det fysiskt kunde kommunen gå in. De täckte upp en rejäl del av kostnaderna, vilket varken hon eller jag känt till innan.
Vi gick igenom kostnaderna för hemstädning och stämde av hur mycket hon skulle betala ur egen ficka. Det var inte en särskilt stor kostnad kvar och det gjorde oss båda väldigt lättade. Jag lovade att kontakta någon för att fråga hur vi gick tillväga. Detta steg i processen för hemstädning förvånade mig ytterligare; det gick nämligen väldigt smidigt. Nog för att vi har mycket att tacka vår kommun för men snabba är de inte alltid. Det ska verkligen sägas. De fick sannerligen upprättelse i arbetet för mammas hemstädning, i alla fall från mig och henne.
Bara en vecka senare kom det första besöket från firman som skulle leverera hennes hemstädning. Jag ringde samma eftermiddag och frågade hur det hade gått och mamma lät väldigt nöjd. Det värmde mig något oerhört.
Är det någon av er som upplever en liknande situation och/eller går i samma tankar? Hör av er så kan ni få fler tips om hur ni kan tänka och göra!