Tänk att jag fick chansen att jobba med möbelmontering i Stockholm. Det hade jag bannemej inte trott att jag skulle få göra under min livstid. Ni som läser bloggen regelbundet vet förstås vad jag pratar om. Ni som däremot är mer sporadiska besökare ska få en chans att hänga med.
Så, jag arbetar med någonting som kraftigt skiljer sig från möbelmontering i Stockholm. Jag trivs med mitt jobb, älskar vad jag gör, men har under senaste tiden känt mig lite uttråkad. Jag ville testa någonting nytt. Jag ville bara kasta mig ut, på något sätt. Ett sätt kunde vara att byta tillvaro. Jag skrev därför här om att jag kanske ville flytta till Stockholm och redan samma kväll kom en fråga om möbelmontering upp.
Möbelmontering i Stockholm? Skulle jag göra det? Hur fan skulle det se ut? Jag var oerhört skeptisk från början. Fnös åt frågan, gjorde jag. Man kan väl inte bara flytta upp till Stockholm och testa att arbeta med möbelmontering sådär. Eller kan man det? Jag frågade personen som sträckt ut handen om mer detaljer. Han förklarade då att det var hans farbror som drev en firma i Stockholm som var inriktad på just möbelmontering. De behövde folk under några veckor. Detta var således inget riktigt hopp ut på öppet hav, bara ett litet hopp.
Beslutet satt ändå långt inne. Jag visste att jag kunde återvända redan efter någon vecka om jag ville. Men jag ville ge det en chans. Jag pratade med vänner och med föräldrar. Bad dem att vara ärliga om vad de tyckte om att jag begav mig till Stockholm för att prova lyckan inom möbelmontering. Tummen på vågen var när mamma förespråkade att det skulle ske. ”Du har ju alltid velat flytta till Stockholm, och möbelmontering kan väl inte vara så farligt. Testa på nu!” sa hon och kramade om mig och det var då som jag bestämde mig.
4 dagar senare fann jag mig själv sittandes på ett tåg mot Stockholm, dagen innan jag skulle börja med möbelmontering. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte var nervöst. Det var det verkligen. Nästa vecka ska jag berätta exakt hur första dagen gick och hur det nu, två veckor senare, gått för mig uppe i huvudstaden.
Frågor på det? Ställ dem som vanligt i kommentarerna!